Kategorier
Uncategorized

Välkommen till Jan Halldin!

Här finns artiklar om beslutet att ge Försvarsmakten tillstånd att genomföra framtida störra internationella militära övningar i Göteborgs södra skärgård – ett beslut som överklagats och handläggs i Miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt.

Framöver kommer dessa internationella militärövningar att väcka betydligt mer offentlig debatt än vad som hittills varit fallet. Häng med från början.

Här finns också artiklar om framtidsplanerna för orten Västra Bodarne vid sjön Mjörn i Alingsås kommun. Ett av tre planerade kapitel är publicerat. Nummer två räknar jag med skall bli färdigt (helst före) den 10 mars.

Kommande ämnen blir bland annat Mellanöstern, internationell vapenhandel plus bra faktalänkar och artiklar som gör det lättare att tolka en del komplicerade utrikespolitiska skeenden.

Dessutom kommer jag då och då att lägga ut enstaka längre reportage som jag gjort som utrikes- och miljöreporter på Göteborgs-Posten under åren 1976-2007. Har du tid – titta gärna på den korta presentationen i högerkolumnen ”Om Jan”.

Kategorier
Militär Göteborgs skärgård Uncategorized

FÖRSVARSMAKTEN: INGA GRÄNSER FÖR INTERNATIONELLA MILITÄRA ÖVNINGAR

Försvarsmakten har – liksom öborna – överklagat Länsstyrelsens/Miljöprövningsdelegationens beslut om framtida internationella militära övningar i Göteborgs södra skärgård.

Militären vill, i skrivelse till Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, inledningsvis stryka i en mening som inleder precisering av ”skjutfria dagar” enligt följande:

”Skjutning och sprängning eller annan verksamhet som medför buller eller andra störningar för boende eller friluftslivet+får inte ske under följande tider.”

Tillstyrker Miljödomstolen denna strykning kanske detta öppnar för ”annan verksamhet”, exempelvis i form av omfattande inslag av flyg i kommande stora övningar.

Därefter kräver Försvarsmakten att Länsstyrelsens preciseringar för skjutfria dagar tas bort (”skärtorsdag till dag efter annandag påsk, 1 juni till och med 15 augusti, 23 december – 7 januari, första veckan efter hummerpremiären”).

Detta vill Försvarsmakten ha ersatt med texten ”Midsommarafton till och med 15 augusti”.

Försvarsmakten vill i detta sammanhang infoga följande mening, som sammanfattar militärens krav på Göteborgs södra skärgård:

”Undantag från dessa begränsningar får göras vid enstaka stora nationella eller internationella övningar samt oförutsedda övningar inför insatser efter godkännande av tillsynsmyndigheten.”

Denna undantagsregel – som ger miljöärendet en särskild politisk dimension – vill militären även ha inskrivet i de villkor och tider som reglerar skyddsåtgärderna för sprängning i vattnet mellan Galterö och Stårholmen, för att ”vid enstaka tillfällen” kunna ”genomföra vissa särskilda övningar under sommarperioden”.

Kategorier
Uncategorized Västra Bodarne

Västra Bodarnes öde Oro i gymnastiksalen Kapitel 1 (av 3)

Jag låter historien om det lilla samhället Västra Bodarnas kommande omvälvning börja en snöstormig tisdagskväll i november 2010.
Flingorna rusar fram som en tät massa under gatlyktorna.
Små skjul och reklampelare med sponsorsnamn står svarta och övergivna i dunklet kring fotbollsplanen, framför den vindpinade tågstation som skall utgöra navet i det framtida samhällsbygge som politiker och byggherrar i staden Alingsås planerar.
Påpälsade människor pulsar genom snön i riktning mot Västra Bodarnas skola.
Den ligger nedsläckt och mörk, men i gymnastiksalen är det tänt.
Dom stampar av sig snön i det lilla omklädningsrummet, hänger av sig, kliver in i salen och blickar ut över bänkar och stolar som placerats ut på golvet.

Under korgbollsnätet står kommunstyrelsens moderate ordförande, kommunalrådet Daniel Filipsson.
Kring sig har han flera tjänstemän i övre kommunala hierarkin – översiktsplanechef, folkhälsoplanerare, utvecklingschef, bygglovarkitekt, naturvårdsplanerare, miljöskyddsinspektör, va- och trafikingenjörer, planchef. Och se, där är även den socialdemokratiske oppositionsledaren Tore Hult, kommunalråd och kommunstyrelsens vice ordförande.
Alingsås kommun har bjudit in medborgarna till möte för att informera om Västra Bodarnas framtid, så som den skissats i en ”fördjupad översiktsplan”.

Hemlighetsmakeriet kring planen har redan väckt djup misstro.
Många har uppfattat förslaget som ett oblygt försök att förändra samhället i grunden och förstöra just den blandning av småvägar, skogsområden, fält, gamla stenmurar och gles bebyggelse som gör Västra Bodarna till ett populärt strövområde med särskild charm, och närhet till sjön Mjörn med sin vackra skärgård.
Byggplanens fokus är riktat mot den mer glest befolkade delen väster om Stambanan, ned mot sjön, mot skogs- och ängsområdena mellan ortens huvudväg förbi stationen och själva strandlinjen.
Där vill författarna till planen bygga nya bostadshus och vägar och skapa förutsättningar för ”framtida generationer” att ”verka och bo utan att resurserna överkonsumeras och ortens identitet förloras”.

Men skog kommer att fällas, ängar bebyggas, strandskyddet exploateras och förödas.
Det är således en bångstyrig och skeptisk hundrahövdad skara som slår sig ned i salen – vilket dock inte bör skrämma moderatledaren Filipsson.
Västra Bodarna är ett av partiets starkaste fästen i Alingsås kommun.
I förra årets val till kommunfullmäktige fick moderaterna på denna ort(tillsammans med lilla grannsamhället Hemsjö) hela 30,5 procent, en ökning med över fyra procent jämfört med valåret 2006. I hela kommunen hamnade partiet på 24,18 procent.

Tore Hults socialdemokrater gick åt andra hållet i Västra Bodarna, från 22,06 procent år 2006 till 16,86 procent förra året (27,24 procent i hela kommunen).
Miljöpartiet de gröna är näst största partiet i Västra Bodarna och gick från 9,84 år 2006 till 18,61 år 2010.
Men i antalet faktiska personer som tog sig till valurnorna handlar det om få människor.
295 västrabodarnabor röstade förra året på moderaterna, 163 på socialdemokraterna, 180 på Miljöpartiet. (Inom parentes: år 2006 röstade 13 invånare i Västra Bodarna på Sverigedemokraterna, förra året var dom 21.)

Kvällsmötet i gymnastiksalen inleds med ett välkommen av Filipsson. Sedan presenterar översiktsplaneraren AnnaKarin Fridh den ”fördjupade översiktsplanen”, ett 75-sidigt dokument, på byråkratiska döpt till FÖP:
”Västra Bodarna har en särpräglad karaktär med höga kulturvärden, en värdefull landskapsbild, slingrande vägar och stenmurar. Bebyggelsen är gles och ligger mellan skogsklädda kullar. Västra Bodarnas utveckling ska utgå från den karaktär som orten har idag. En viktig del av karaktären är kontakten med Mjörn och det är viktigt att vattnet även fortsättningsvis både nås och ses. En värnad karaktär innebär att området fortsätter vara attraktivt för rekreation och att kulturvärden bevaras, vilket ger en socialt hållbar utveckling.”
Detta skall ske genom ”varsam förtätning och komplettering med nya områden…bebyggelsen ska samspela med en sammanhängande grönstruktur.”
Men bakom de vackra orden har det stora flertalet västrabodarnabor upptäckt en omfattande byggplan med omkring 125 nya lägenheter i cirka 25 ”småskaliga flerbostadshus eller parhus” och cirka 100 nya ”småhus”, i cirklar på 500 till 1 000 meter kring stationen.
Till detta kommer markkrävande ramper kring järnvägen för att bygga ny infrastruktur. På sjösidan av järnvägen – mot den Mjörn-strand politikerna säger sig vilja värna – planeras cirka 20 stycken av de 25 planerade flerfamiljshusen, jämte ett fyrtiotal nya villor/parhus och marinor nere vid sjön.

Det här har naturligtvis ett pris, förklarar utredarna bakom FÖP:
”I Planförslag huvudalternativ föreslås utbyggnad inom strandskyddsområdet vid Mjörn inom områdena Mjörnviksholm, Friluftsskolan och Bergsjödal. Förslaget innebär förtätning i befintlig bebyggelse förutom ett område vid Friluftsskolan. Även de mindre sjöarna Trollsjön och Furutjärns strandskyddsområden berörs men marginellt.”
I riskzonen finns ”att förhållandena för djur- och växtliv försämras till exempel att äldre lövträd tas bort och markytan förändras”.
I riskzonen finns också ”att utbyggnad av bostadsområden väster om järnvägen kan påverka hydrologin, vattenkvalitet och övriga naturförhållanden i eller intill riksintresset, tex öppna betesmarker.”
Nu börjar det koka i gymnastiksalen.
Här presenteras ett stort byggäventyr som kommer att sträcka sig tiotals år framåt i tiden. Det ställs många frågor – men ges få svar med substans.
-Är det så att den största markägaren, Göteborgs stad, trycker på för att få bygga så många hus som möjligt?
-Vilka aktörer är det som fört fram krav på att få bygga alla dessa bostäder?
-Om det finns drygt 400 hus i Västra Bodarna i dag – hur kan man då säga att en utbyggnad med över 200 hus är ”varsam”?
Inga klara besked.

Mötesdeltagarnas stress ökar i takt med att maktens tystnad breder ut sig i salen.
Plötsligt höjer den lokala vägföreningens ordförande sin röst och frågar ”är det någon som för ett protokoll på det vi talar om här…om inte, går ju allt rätt ut i luften, blir meningslöst”.
AnnaKarin Fridh – som under frågestunden artigt tackat för alla frågor och lovat att ”vi tar dom med oss i den fortsatta processen” – svarar med att peka ut i salen:
-Jodå, därborta sitter Malin Wallin från kommunen och hon antecknar det vi talar om här.
Vad Fridh inte säger till mötesdeltagarna är att kommunen avser att hemlighålla det efterlysta protokollet nästan ett år, tills hela projektet ställs ut för nytt beskådande hösten 2011.

***********************
Fotnot till kapitel 1:
SVÅRFÅNGAT DOKUMENT NU OFFENTLIGT!
Den 8 december 2010 bad jag kommunledningskontoret i Alingsås om en kopia på det protokoll som enligt AnnaKarin Fridh fördes vid mötet i Västra Bodarnas skola den 23 november. 13 december fick jag beskedet att ”offentliga protokoll förs normalt inte från samrådsmöten, utan hanteras i samband med utställningen, vilket för Västra Bodarna planeras ske under nästa höst”.
Jag bad om en besvärshänvisning, hänvisades till utvecklingschef Kjell Hult, och överklagade beslutet att inte offentliggöra protokollet. Det var ju märkligt att detta dokument inte skulle kunna vara tillgängligt för allmänheten. Hur hade kvällens frågor och svar tolkats av kommunens protokollförare? Så märkvärdigt kan det väl inte vara.
Den 14 december mejlade Hult att ”jag har beslutat att du får anteckningarna från samrådsmötet i Västra Bodarna omedelbart”.
Den 21 december sände jag en påminnelse om detta löfte, följt av ännu en den 4 januari 2011.
Den 5 januari gick min begäran om ett utlämnande in i en mer formell fåra.
Registratorn meddelade att min begäran om utlämnande av ”anteckningar från samrådsmöte FÖP Västra Bodarna” tagits emot av kommunstyrelsen och diarieförts. Handläggare: kommunjuristen Magnus Nilsson.

Den 11 januari kom så beskedet att ”anteckningarna från samrådsmötet” kunde lämnas ut.

Läs anteckningar här:

VB PROTOKOLL 23 NOV

***********************
MISSA INTE DEN SPÄNNANDE FORTSÄTTNINGEN!
KAPITEL 2 INOM KORT PÅ DENNA HEMSIDA!
***********************

Kategorier
Militär Göteborgs skärgård Uncategorized

Militären i Göteborgs södra skärgård: Läs artiklar av Jan Halldin och Elin Schwartz:

www.goteborgsfria.nu
Länkar direkt till artiklarna:
Skärgårdsborna: ”Vi kommer att leva i en krigszon”
Jan Halldin: ”Ingen vet vilka militärmakter som kommer att delta”

Länsstyrelsen: ”Försvarsintresset har alltid företräde”

Kategorier
Militär Göteborgs skärgård Uncategorized

Internationella militärövningar i Göteborgs skärgård

ÖVERINGRESS:

Göteborgs södra skärgård inlemmas nu i den nya svenska militärstrategi som den borgerliga regeringen la grunden till med Försvarsmaktens bombövning i augusti 2010 i Norrbotten tillsammans med soldater och stridsflygplan från USA:s styrkor i Europa. Militären har nu fått klartecken att planera för ”internationella” militära övningar i det miljökänsliga kustområdet utanför Göteborg. Stadens kommunstyrelse kan klaga över beslutet senast den 21 januari, begära förlängd remisstid – eller vara tyst och låta beslutet vinna laga kraft, skriver göteborgsjournalisten Jan Halldin.

TEXT:

En tidig sommarmorgon för många år sedan låg jag med familjen i kostern, i den lilla skyddade naturhamnen på Stora Rävholmens nordvästsida söder om Styrsö i Göteborgs södra skärgård, då jag väcktes av en knackning på durken.

Utanför på berghällen stod en soldat som meddelade att militärövningarna skulle inledas klockan tolv och vi ombads lämna området.

Vi packade naturligtvis ihop och seglade därifrån och förstod att vi missat en militär varning i någon lokaltidning.

Incidenten flyter upp i minnet när jag i en liten annons (Göteborgs-Posten 31/12) läser att den tjänstemannabesatta Miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen för Västra Götaland – tre personer under rättschefen Magnus Sandströms ledning – givit Försvarsmakten ”tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet på Skärgårdsskjutfältet som omfattar öarna Galterö, Stora Stårholmen, Känsö, Lilla och Stora Rävholmen, Känsö Fjärskär och Knappen och omgivande vattenområden i Göteborgs södra skärgård”.

Vad är detta för ett nyårslöfte? Jag läser vidare:

”Tillståndet omfattar skjutning med skarp och lös ammunition, handgranats- och sprängverksamhet samt övrig verksamhet enligt ansökan. Totalramen för verksamheten är 115 skjutdagar per år. Försvarsmakten får tillstånd att anlägga och använda en handgranatbana på Känsö. Vid enstaka stora nationella eller internationella övningar samt oförutsedda övningar inför internationella insatser får verksamhet ske utöver ovan angivna totalram efter att anmälan har godkänts av tillsynsmyndigheten.”

Detta är kanske ett av de viktigaste beslut som fattats om framtiden för Göteborgs södra skärgård; kommande militära övningar en tredjedel av årets dagar, ibland med andra länders krigsmakter, en tiofaldig ökning av verkksamheten jämfört med de senaste åren.

Beslutet – som i grunden kommer att påverka kommunens framtidsplaner för Brännö och Styrsö och skärgårdens friluftsliv och flora och fauna, fattades den 21 december, mitt i julruschen.

Sedan meddelas beslutet i en annons på nyårsaftonen, och berörda ges en mager frist, till den 21 januari, att överklaga hos Miljödomstolen.

Försvarsmakten skickade in sin ansökan till länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation i juni 2008.

Ärendet har sedan dess manglats i Göteborgs olika förvaltningar, nämnder och i dess politiska styrelse, dock, får man nog säga, ganska diskret – och vilka perspektiv öppnar sig nu?

Kritiken var hård och upprördheten djup när Försvarsmakten/Försvarets Materielverk i augusti 2010 genomförde en bombövning vid provplats Vidsel/skjutfältet Lomben i Norrbotten, tillsammans med 250 soldater och 25 stridsflygplan från USA, på initiativ av USAFE, United States Air Force Europe.

Den svenska vapenlagen ändrades temporärt så att den ”inte ska gälla för de skjutvapen och den ammunition som innehas av den utländska personal som deltar i verksamheten”.

– Övningen med Försvarsmakten syftar till att öka förmågan att delta i internationell krishantering. Övningen planeras att genomföras som en momentövning med ett underliggande internationellt krishanteringsscenario, skrev den moderate försvarsministern Sten Tolgfors i regeringsbeslutet om den svensk-amerikanska stridsövningen.

Nu inlemmas Göteborgs södra skärgård i denna nya svenska militärstrategi, och ingen vet vart den bär hän, eftersom storleken, omfånget på kommande internationella samövningar inte specificeras, bara att man, från fall till fall, kan komma att behöva ett större skjutfält än vad man nu söker få tillstånd till.

Samarbetet med utländska krigsmakter ligger som en dold dagordning under det omfångsrika ärendets många dokument.

Militären vill, enligt länsstyrelsens tolkning, ha en utökad verksamhet som ”är avsevärt större än den som pågått under de senaste åren”.

Får man inte som man vill ”hotas” förutsättningarna för Försvarsmaktens ”nuvarande verksamhet i Göteborgsområdet” och marina förband förlorar möjligheten att öva i ”den speciella miljön på västkusten”.

Skärgårdsskjutfältet anses vara av ”riksintresse för totalförsvaret”.

Men mot det militära riksintresset står två andra riksintressen – skärgårdsområdets betydelse för det rörliga friluftslivet och skärgårdens kulturhistorskt värdefulla bebyggelse.

Det är inte underligt att göteborgspolitikerna hanterar det militära kravet med stor försiktighet.

Göteborgs kommun har en kluven inställning till Försvarsmaktens krav att i den känsliga skärgårdsmiljön få skjuta med ”finkalibrig ammunition och grovkalibrig ammunition” och där använda ”handgranater, sprängladdningar, robotar m m” – och mer blir det, fast ingen vet riktigt hur mycket.

Kommunstyrelsen vill skära ned de önskade 115 skjutdagarna till 25 (vilket man inte fått gehör för), vill att militären visar ”mer hänsyn till bebyggelse och friluftsliv” – men vill samtidigt ge ”möjlighet till mer skjutverksamhet vid särskilda tillfällen”, vilket öppnar för de önskade internationella militära övningarna.

Det militära mullret ger både invånare och kommunledning ordentlig huvudvärk.

Övningarna bullrar redan i bostadsområden utanför skjutfältets nuvarande gränser. Omfattningen av nya bullerzoner hotar kommande bostadsområden (i fördjupade översiktsplaner som finns för Brännö och Styrsö) – och ingen vet var framtida bullergränser kommer att dras. Göteborgs Miljöförvaltning räknar med att 3 000 till 4 000 boende i närheten av skjutfältet kan få känna av för högt buller från skjutning från båt, och bullret kommer att överstiga gränsvärden som ligger till grund för kommunens planer på bebyggelse i området.

Byggnadsnämnden vill begränsa dagens militära aktiviteter och avstyrker de nya övningsplanerna.

Miljönämnden säger att Försvarsmaktens förslag ”kommer att orsaka bullerstörningar som drabbar ett stort antal boende vid befintliga bostäder inom Göteborgs södra skärgård, då bullerriktvärden kommer att överskridas”.

Bra att veta: Skärgårdsskjutfältet är inte tidigare prövat enligt miljöbalken och har därmed inget gällande tillstånd.

Politiskt ligger denna heta potatis i knät på de borgerliga partierna och socialdemokraterna i Göteborg (kommunstyrelsemöte den 19 januari!), och tjänstemännen på stadens stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning måste inom de närmaste dagarna bestämma sig för vad de skall föreslå sin politiska ledning – förlängd remisstid alternativt att överklaga.

Eller låta den 21 januari passera i tysthet så att Miljöprövningsdelegationens beslut vinner laga kraft – och då kan öborna räkna med ett ordentligt krigsmuller längre fram.

Jan Halldin, journalist, tidigare miljö- och utrikesreporter på Göteborgs-Posten