Internationella militärövningar i Göteborgs skärgård

ÖVERINGRESS:

Göteborgs södra skärgård inlemmas nu i den nya svenska militärstrategi som den borgerliga regeringen la grunden till med Försvarsmaktens bombövning i augusti 2010 i Norrbotten tillsammans med soldater och stridsflygplan från USA:s styrkor i Europa. Militären har nu fått klartecken att planera för ”internationella” militära övningar i det miljökänsliga kustområdet utanför Göteborg. Stadens kommunstyrelse kan klaga över beslutet senast den 21 januari, begära förlängd remisstid – eller vara tyst och låta beslutet vinna laga kraft, skriver göteborgsjournalisten Jan Halldin.

TEXT:

En tidig sommarmorgon för många år sedan låg jag med familjen i kostern, i den lilla skyddade naturhamnen på Stora Rävholmens nordvästsida söder om Styrsö i Göteborgs södra skärgård, då jag väcktes av en knackning på durken.

Utanför på berghällen stod en soldat som meddelade att militärövningarna skulle inledas klockan tolv och vi ombads lämna området.

Vi packade naturligtvis ihop och seglade därifrån och förstod att vi missat en militär varning i någon lokaltidning.

Incidenten flyter upp i minnet när jag i en liten annons (Göteborgs-Posten 31/12) läser att den tjänstemannabesatta Miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen för Västra Götaland – tre personer under rättschefen Magnus Sandströms ledning – givit Försvarsmakten ”tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet på Skärgårdsskjutfältet som omfattar öarna Galterö, Stora Stårholmen, Känsö, Lilla och Stora Rävholmen, Känsö Fjärskär och Knappen och omgivande vattenområden i Göteborgs södra skärgård”.

Vad är detta för ett nyårslöfte? Jag läser vidare:

”Tillståndet omfattar skjutning med skarp och lös ammunition, handgranats- och sprängverksamhet samt övrig verksamhet enligt ansökan. Totalramen för verksamheten är 115 skjutdagar per år. Försvarsmakten får tillstånd att anlägga och använda en handgranatbana på Känsö. Vid enstaka stora nationella eller internationella övningar samt oförutsedda övningar inför internationella insatser får verksamhet ske utöver ovan angivna totalram efter att anmälan har godkänts av tillsynsmyndigheten.”

Detta är kanske ett av de viktigaste beslut som fattats om framtiden för Göteborgs södra skärgård; kommande militära övningar en tredjedel av årets dagar, ibland med andra länders krigsmakter, en tiofaldig ökning av verkksamheten jämfört med de senaste åren.

Beslutet – som i grunden kommer att påverka kommunens framtidsplaner för Brännö och Styrsö och skärgårdens friluftsliv och flora och fauna, fattades den 21 december, mitt i julruschen.

Sedan meddelas beslutet i en annons på nyårsaftonen, och berörda ges en mager frist, till den 21 januari, att överklaga hos Miljödomstolen.

Försvarsmakten skickade in sin ansökan till länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation i juni 2008.

Ärendet har sedan dess manglats i Göteborgs olika förvaltningar, nämnder och i dess politiska styrelse, dock, får man nog säga, ganska diskret – och vilka perspektiv öppnar sig nu?

Kritiken var hård och upprördheten djup när Försvarsmakten/Försvarets Materielverk i augusti 2010 genomförde en bombövning vid provplats Vidsel/skjutfältet Lomben i Norrbotten, tillsammans med 250 soldater och 25 stridsflygplan från USA, på initiativ av USAFE, United States Air Force Europe.

Den svenska vapenlagen ändrades temporärt så att den ”inte ska gälla för de skjutvapen och den ammunition som innehas av den utländska personal som deltar i verksamheten”.

– Övningen med Försvarsmakten syftar till att öka förmågan att delta i internationell krishantering. Övningen planeras att genomföras som en momentövning med ett underliggande internationellt krishanteringsscenario, skrev den moderate försvarsministern Sten Tolgfors i regeringsbeslutet om den svensk-amerikanska stridsövningen.

Nu inlemmas Göteborgs södra skärgård i denna nya svenska militärstrategi, och ingen vet vart den bär hän, eftersom storleken, omfånget på kommande internationella samövningar inte specificeras, bara att man, från fall till fall, kan komma att behöva ett större skjutfält än vad man nu söker få tillstånd till.

Samarbetet med utländska krigsmakter ligger som en dold dagordning under det omfångsrika ärendets många dokument.

Militären vill, enligt länsstyrelsens tolkning, ha en utökad verksamhet som ”är avsevärt större än den som pågått under de senaste åren”.

Får man inte som man vill ”hotas” förutsättningarna för Försvarsmaktens ”nuvarande verksamhet i Göteborgsområdet” och marina förband förlorar möjligheten att öva i ”den speciella miljön på västkusten”.

Skärgårdsskjutfältet anses vara av ”riksintresse för totalförsvaret”.

Men mot det militära riksintresset står två andra riksintressen – skärgårdsområdets betydelse för det rörliga friluftslivet och skärgårdens kulturhistorskt värdefulla bebyggelse.

Det är inte underligt att göteborgspolitikerna hanterar det militära kravet med stor försiktighet.

Göteborgs kommun har en kluven inställning till Försvarsmaktens krav att i den känsliga skärgårdsmiljön få skjuta med ”finkalibrig ammunition och grovkalibrig ammunition” och där använda ”handgranater, sprängladdningar, robotar m m” – och mer blir det, fast ingen vet riktigt hur mycket.

Kommunstyrelsen vill skära ned de önskade 115 skjutdagarna till 25 (vilket man inte fått gehör för), vill att militären visar ”mer hänsyn till bebyggelse och friluftsliv” – men vill samtidigt ge ”möjlighet till mer skjutverksamhet vid särskilda tillfällen”, vilket öppnar för de önskade internationella militära övningarna.

Det militära mullret ger både invånare och kommunledning ordentlig huvudvärk.

Övningarna bullrar redan i bostadsområden utanför skjutfältets nuvarande gränser. Omfattningen av nya bullerzoner hotar kommande bostadsområden (i fördjupade översiktsplaner som finns för Brännö och Styrsö) – och ingen vet var framtida bullergränser kommer att dras. Göteborgs Miljöförvaltning räknar med att 3 000 till 4 000 boende i närheten av skjutfältet kan få känna av för högt buller från skjutning från båt, och bullret kommer att överstiga gränsvärden som ligger till grund för kommunens planer på bebyggelse i området.

Byggnadsnämnden vill begränsa dagens militära aktiviteter och avstyrker de nya övningsplanerna.

Miljönämnden säger att Försvarsmaktens förslag ”kommer att orsaka bullerstörningar som drabbar ett stort antal boende vid befintliga bostäder inom Göteborgs södra skärgård, då bullerriktvärden kommer att överskridas”.

Bra att veta: Skärgårdsskjutfältet är inte tidigare prövat enligt miljöbalken och har därmed inget gällande tillstånd.

Politiskt ligger denna heta potatis i knät på de borgerliga partierna och socialdemokraterna i Göteborg (kommunstyrelsemöte den 19 januari!), och tjänstemännen på stadens stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning måste inom de närmaste dagarna bestämma sig för vad de skall föreslå sin politiska ledning – förlängd remisstid alternativt att överklaga.

Eller låta den 21 januari passera i tysthet så att Miljöprövningsdelegationens beslut vinner laga kraft – och då kan öborna räkna med ett ordentligt krigsmuller längre fram.

Jan Halldin, journalist, tidigare miljö- och utrikesreporter på Göteborgs-Posten