Vänsterpartisten Hans Linde hade ställt frågor till den moderate försvarsministern Sten Tolgfors om oron bland öborna, och efterlyste dennes initiativ att förmå Försvarsmakten att dra tillbaka sin begäran om utökad användning av det s k skärgårdsskjutfältet.En fråga att fundera på för invånarna i Västra Götaland inför det stundande ”omvalet” den 15 maj.
Tolgfors svarade att det handlade om ett miljöärende som överklagats i Miljödomstolen och så småningom kommer att beredas i Regeringskansliet (där man formellt ännu inte vill kännas vid omfattningen och den politiska sprängkraften i det beslut som länsstyrelsen i Västra Götaland fattade under jul- och nyårsruschen 2010).
Ärendet har ännu inte nått regeringen. När det kommer dit, hamnar det hos den centerpartistiske miljöministern Andreas Carlgren. Således inte mitt bord, löd beskedet från Tolgfors i riksdagen.
Försvarsministern passade ändå på att berätta att det var den dåvarande socialdemokratiska regeringen som svarade för utredningsbetänkandet Snö, mörker och kyla (SOU 2004:77). Denna utredning ansåg, enligt Tolgfors, ”att en utveckling av den internationella militära test- och övningsverksamheten i Sverige är väl förenlig med den svenska säkerhetspolitiska linjen, gagnar svenska intressen och synliggör Sverige som en aktiv och solidarisk bidragsgivare till internationell krishantering och fredsfrämjande”.
Utredningens planer finns i socialdemokraternas försvarsproposition 2004. I juni 2005 gav dåvarande socialdemokratiska regeringen, fortfarande enligt Tolgfors, uppdraget ”åt Försvarsmakten och FMV att utveckla den internationella text-, utbildnings- och övningsverksamheten i Sverige, så kallad ITÖ”.
Av Tolgfors historik framgår att den borgerliga alliansen våren 2009 fortsatte på den grund socialdemokraterna slagit in på, med fler och större internationella militära övningar på svensk mark.
Övriga deltagare i interpellationsdebatten var enligt snabbprotokollet miljöpartisten Tina Ehn och kristdemokraten Roland Utbult, båda oroliga över den förväntade ökade militariseringen av en region de båda har band till, och där deras väljare finns.
Tolgfors fick sista ordet i riksdagsdebatten:
– Är då Göteborg lämpligt för detta? Det är inte jag som avgör det. Det är nämligen så, återigen, att det är en självständig myndighet, Försvarsmakten, som bedömer militära behov, var det är bäst att öva, tillsammans med vem det är bäst att öva och hur ofta och hur stort man behöver öva. Sedan finns det en process att väga av Försvarsmaktens intresse gentemot andra samhällsintressen.
Men kan en centerpartistisk miljöminister, från ett parti som fick cirka 6 procent av rösterna i riksdagsvalet 2010, verkligen bli den som bestämmer omfattningen av framtida internationella militära övningar i Göteborgs södra skärgård?
En fråga som kanske kan få upp temperaturen i det ”omval” som befolkningen i Västra Götaland står inför den 15 maj.
——————
Hela interpellationsdebatten om militärövningarna (start § 5, anförande 41):