Friluftsskolan ligger tyst och övergiven. Fönstren är svarta, tomma. Den ljusgrå byggnaden ser lite spökig ut, däruppe i det skogsklädda bergspartiet, ovanför den lilla byvägen genom Västra Bodarna drygt fyra kilometer utanför Alingsås.
Inga skyltar avslöjar att Göteborgs stads fastighetskontor nu, efter många års förberedelser, är redo att sälja den vackra men nedgångna skolan.
Sedan en tid tillbaka är fastigheten avstyckad från den kringliggande stiftelseägda marken, ett arv från apotekaren Mossberg till Göteborgs stad i början på 1900-talet.
Vad kostar den?
En ny ägare finns någonstans därute på fastighetsmarknaden, men ännu har inga beslut fattats om mäklare och försäljningssumma.
Friluftsskolan i Västra Bodarne byggdes 1927 som ett resultat av de direktiv som fanns i Stiftelsen Apotekare Fredrik Mossbergs donation och i Mossbergs testamente från den 16 augusti 1910.
Efter Mossbergs död 1916 gick pengar till släktingar, hushållerskan, husjungfruar, kyrkokassor, ”trotjänarinnor”, till författaren Hjalmar Bergmans hustru Stina, till ”apotekarsocieteten” – och ”till dem af mina enskilta tjänare – statare däri ej inberäknade – som här ofvan icke nämnts och som vid min död varit i min tjänst minst 2:e år”.
Gåva för att ge barnhälsovård
Donationen, omfattande egendomen Sommarro med totalt sex fastigheter jämte andra tillgångar, överlämnades som gåva till Göteborgs stad med uppmaning att ”å egendomen upprätta barnkolonier, barnhem, sjukhem för barn, convalescenthem m fl dylika anstalter för det unga släktets behof och utveckling i såväl lekamligt som sundt andligt hänseende”.
Om Göteborg tackade nej hotade Mossberg med att ge donationen till ”Föreningen för hufvudstaden Stockholms fasta försvar” – men Göteborgs fullmäktigeförsamling tackade ja.
Så byggdes Friluftsskolan, en vacker byggnad i nationalromantisk stil, ritad av arkitekt Arvid Fuhre (1885-1959), verksam i Göteborg mellan 1915 och 1929, då han blev stadsarkitekt i Helsingborg. Under sin tid i Göteborg ritade han flera uppmärksammade hus, särskilt i Majorna, bland annat kvarteret Standaret (Karl Johanstorget, Klareborgsgatan, Ankargatan). Andra Fuhre-hus ligger på Stilla gatan, Mariagatan och Kungsladugårdsgatan.
I Västra Bodarne ritade Fuhre även villorna Ytterhall och Brantehäll.
Långdragen säljprocess
Men donationens med åren allt värdefullare mark,
strandnära vid den vackra sjön Mjörn, och tilltagande problem med skolverksamheten, gjorde att Göteborgs kommun satte igång en process för att kunna sälja skolan och marken och få drygt 50 arrendatorer att friköpa sina arrendetomter.
Visserligen hade apotekaren Mossberg försökt gardera sig för en framtida avstyckning av den donerade egendomen, genom att kräva att den för all framtid skulle hållas samman ”för att densamma allt framgent skall kunna blifva till den nytta och välsignelse jag tänkt mig.”
Men dödsstöten mot Friluftsskolan kom efter två inspektioner som Arbetsmiljöverket genomförde, i mars 2003 och februari 2004.
Kritik mot skolans arbetsmiljö
Stiftelsen för Mossbergs donation utsattes för förödande kritik mot sättet att sköta verksamheten i skolan, och framför allt arbetsmiljön dömdes ut:
”Skolan kännetecknas av att de har väsentliga arbetsmiljöproblem. Av anmälda arbetsolyckor och arbetsrelaterade besvär dominerar våldsskador, belastningsskador, stress och psykiska påfrestningar.”
Arbetsmiljöverket krävde en grundläggande omläggning av verksamheten och renovering av skolan och internatboendet för barnen. Totalt skulle detta kosta ägarna 40 miljoner kronor, enligt en utredning av Lokalsekretariatet i Göteborg.
För dyrt, ansåg Göteborgs fastighetskontor. På uppdrag av Göteborgs kommunfullmäktige skrev sedan Göteborgs kommunstyrelse till Kammarkollegiet och begärde att få ändra Stiftelsens ändamål så att egendomen i Västra Bodarne kan säljas ”på det sätt och i den takt som kommunen finner lämpligt”, vilket godkändes av kollegiet i september 2007.
Skolverksamheten till Göteborg
I korta drag innebar förändringen att skolverksamheten flyttades till Göteborg (2005) och att pengarna från framtida försäljning oavkortat skall gå till Stiftelsen, för fortsatt barn- och skolverksamhet inne i Göteborg. Från 2005 förvaltas dock all mark och alla byggnader av Göteborgs fastighetskontor.
Fritidsskolan ligger på fastigheten Västerbodarna 1:30, omfattar lektions- och samlingssalar i tre plan jämte källare. En omfattande tillbyggnad gjordes 1950, då en boendedel på 24 sovrum, tvättrum och toaletter i ett plan jämte källare uppfördes. Allt som allt omkring 2 300 i dag helt tomma kvadratmeter.
Vad händer med Fritidsskolan?
Ingen vet vilken verksamhet som kan tänkas fylla Friluftsskolan i framtiden.
I en inventering över vad som måste göras för att leva upp till Arbetsmiljöverkets krav på upprustning kommenterade Projekttjänst i Göteborg AB för några år sedan att ”huset har sådan karaktär att man kan misstänka att det är K-märkt eller har någon form av bevarandekaraktär. Detta får undersökas vidare hos stadsbyggnadsavdelningen i Alingsås”. (Detta har artikelförfattaren i skrivande stund inte kollat upp.)
Planarkitekten Hans Nerstu på
samhällsbyggnadskontoret i Alingsås säger i mejl till mig den 28 februari:
– Om ägaren till Friluftsskolan vill ha något annat än skola får de ansöka om bygglov för ändrad användning och då kommer samhällsbyggnadsnämnden att pröva den ansökan. Om det inte händer något förrän vi börjar att göra detaljplan för området kommer nämnden att föreslå lämpliga markanvändningar i planen som sen går ut på remiss.
Friluftsskolan är alltså bruten ut ur göteborgskommunens 51 hektar – till stor del strandnära – markinnehav vid Mjörn i Västra Bodarne; 18 ha tomtmark, 19 ha skogsmark, 11 ha åkermark och 3 ha “övrig mark”.
Det samtaxerade värdet på Stiftelsens hela markinnehav beräknades i januari 2007 till 9,4 miljoner kronor, en siffra som, om arrendetomterna fastighetsbildas, säkert kan mångdubblas, bland annat med tanke på det vackra och strandnära läget.
Strandskyddet bryts ned
Ett principiellt viktigt beslut, som visar hur bräcklig den 300 meter djupa strandskyddszonen vid sjön är, fattades i slutet av 2012, då byggnads- och samhällsbyggnadsnämnderna i Alingsås, i bred politisk enighet, upphävde strandskyddszonen i den populära badviken i Bergsjödal.
Ett större nybygge, ett huskomplex för 3,6 miljoner kronor på ca 300 kvadratmeter med kontor och dubbelgarage, har påbörjats där, trots protester från miljöskyddskontoret i Alingsås och länsstyrelsen för Västra Götaland.
Miljöskyddskontoret avstyrkte strandskyddsdispens eftersom man bland annat ansåg att byggandet stred mot områdesplanen för Västra Bodarna.
Även länsstyrelsen i Västra Götaland, vars handläggare besökte badplatsen den 29 oktober 2010, avstyrkte strandskyddsdispensen. Man underkände alingsåskommunens motiv för dispens, “att platsen saknar betydelse för strandskyddets intressen”:
“Länsstyrelsen anser att platsen har fått naturvärden i form av lövskog och att fastigheten idag är att betrakta som allemansrättsligt tillgänglig. Det saknas därmed särskilda skäl för dispens enligt 7 kap 18 c miljöbalken. En dispens skulle även strida mot strandskyddets syften. Länsstyrelsen beslutar därför att upphäva den dispens som kommunen tidigare meddelat”.
Men markägaren, företrädd av Arkitekt MSA Carl Reichenberg i Göteborg, överklagade länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt – som fastställde byggnadsnämndens i Alingsås beslut att att ge dispens och bygglov i den strandskyddade zonen vid badplatsen.
FÖP väcks åter till offentligt liv
Enligt Hans Nerstu finns nu en preliminär tidtabell för FÖP, den fördjupade översiktsplanen för Västra Bodarna.
Den 26 mars tar samhällsbyggnadsnämnden ställning till om man i planen även skall inkludera Hästeryd. Blir det inte så, kan FÖP för Västra Bodarna tas upp i nämndens arbetsutskott den 16 april, vilket kan leda till ett allmänt informationsmöte i Sparbankssalen i Utbildningens hus den 17 eller 18 april, därefter beslut i nämnden och ny FÖP-utställning någon vecka därefter.
Jan Halldin
halldinreportage 