”Bevara ängar, skog och mark!”/Västra Bodarnes öde KAPITEL 3, nu äntligen ute! (Och kanske blir det ett Nr 4)

Västra Bodarne i mars 2011.

Grågäss och tranor flyger över Mjörn.

Isen ligger blågrå, fuktig.

Över Norseskären – ”rusiga måsars låt”.

En knapp halvmil härifrån, i Rådhuset, det kommunala högkvarteret vid Stora Torget i Alingsås, ligger dokumenten, ”synpunkterna” på FÖP VB, på Västra Bodarnes ”förtätning” och urbanisering.

Det jäser av indignation i papperen, men även av tillstyrkan – och överraskningar.

Som till exempel i Vägverkets synpunkter.Västra Stambanan – som delar Västra Bodarne – är en av Sveriges mest trafikerade dubbelspår. Den så kallade Västlänken skall färdigställas. Det medför ökad person- och godstrafik. ”På lång sikt” kanske banan kommer att byggas ut på sträckan Göteborg – Alingsås:

– Vid en utbyggnad till fyra spår skulle järnvägsområdets bredd öka med ca 15 m. Det går i dag inte att säga vilken sida som är aktuell för en eventuell utbyggnad. Detta betyder att FÖP Västra Bodarna bör medge en breddning av järnvägsområdet på ca 15 m på var sida vid planering av oplanerad mark i anslutning till spårområdet, kräver verket för att säkra järnvägens framtida riksintresse.

Svårt bygga tunnel

Verket har farhågor inför alingsåskommunens idé om en tunnel under järnvägen i höjd med stationen, eftersom ”geotekniska förhållanden är komplicerade på platsen”:

– Det gäller särskilt det kärrområde med torv underlagrad av gyttja och lera som finns kring dagens stationsläge. Kärret stäcker sig ungefär norr om stationsläget till knappt 1 km söderut mot Göteborg. En tunnel för gång- och cykeltrafik i detta område blir mycket komplicerad att utföra och kräver betydande förstärkningar av spåren på båda sidor av tunneln.

Alingsås kommun har inte gjort någon kalkyl över vad en ”förtätning” av Västra Bodarne kommer att kosta kommunen, vilket Trafikverket noterar:

– Planen får förtydliga de ekonomiska förutsättningarna för de föreslagna investeringarna i infrastrukturen.

Flera politiska partier i Alingsås har lämnat synpunkter.

Hemsjöbygdens socialdemokratiska föreningen – som speglar den syn som Arbetarpartiet Socialdemokraterna i Alingsås har centralt – anser att ”man måste absolut ha byggt färdigt både planfria gång- och bilförbindelser under eller över järnvägen innan man tillåter någon exploatering väster om järnvägen. Om man bygger ut utan att först ordna säkra järnvägspassager, så gillrar man en dödsfälla för barn och ungdomar som skall förflytta sig mellan hemmet på ena sidan och förskola, skola och idrottsplan på den andra sidan”.

– Den föreslagna tunneln vid hållplatsen är nödvändig och bra, men mastodontförslaget till vägbro med slingrande uppfarter är inte bra. Det är mycket bättre att göra en tunnel genom befintlig hög banvall längre norrut, nära gamla reningsverket.

– I planförslaget har man på ett omotiverat sätt gått in i den traditionella strandzonen, 300 meter från Mjörnstranden. Ingen nybyggnation eller förtätning bör ske i den delen av samhället. Friheten för kommunerna att få bryta mot de tidigare bestämmelserna om strandskydd, är ett förtroende från länstyrelsen att hantera frågan själva och bryta mot den gamla regeln när det är ett starkt samhällsintresse av att göra det. Visa att ni svarar upp mot det förtroendet genom att hålla på 300- metersgränsen! Det är inget samhällsintresse i Alingsås kommun att exploatera mark nära Mjörn här, men det är ett samhällsintresse att den luftiga fina rekreationsmiljön bevaras.

– I Västra Bodarna har man områden med fin gammal ädellövskog nedåt sjösidan och fortfarande en del öppna ängar. Slingrande stenmurar följer vägar och skogskanter. Kommunen bör arbeta för att den karaktären bevaras för att det skall finnas sådant även för framtida generationer, skriver socialdemokraterna, som också är kritiska mot 2-3-våningshus i området.

Moderata samlingspartiet, genom sin partiordförande Daniel Filipsson, tillika kommunstyrelsens ordförande, är emot att begreppet ”stationsnära” blir så dominant i planen och vill att planerarna även skall utgå från att det finns bussar.

Svårt skapa ”tydlig kärna”

M anser att föreslaget ”varierat bostadsutbud” är ”utmärkt”, anser att begreppet ”värnad karaktär” ger en ”defensiv målbild”, hellre då ”utvecklad särart”, och underkänner målet att skapa en ”tydlig kärna” i Västra Bodarne.

Den målbilden är ”mycket negativ om man tror att det finns utrymme att bygga byggnader och skapa verksamheter som närlivskiosk eller liknande med det befolkningsunderlag som FÖP:en ger utrymme för”:

– Den enda centrumliknande verksamhet förutom skola och järnvägsstation är nog återvinningsstationen, och det blir nog svårt att gestalta den så att byn får ”en stärkt identitet”.

Planförslagets 500- respektive 1 000-metersgränser kring stationen ”saknar därför betydelse”, säger M, som också anser att riktlinjerna för de olika hustyperna är ”oprecisa”. Partiet motsätter sig också bebyggelse på ängen söder om Sommarro.

Miljöpartiet de gröna i Alingsås anser att tillväxtmålet i planen, vad gäller bostäder och invånare för Västra Bodarna, utgör ett ”problem för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle”, och motsätter sig 225 nya bostäder.

– Människor är olika och vill bo på olika sätt i olika miljöer. I VB finns något unikt som vi kan utveckla. En kraftig förtätning och kraftig expansion gör att VB riskerar att förlora det unika i sin karaktär och mer kommer att likna andra bostadsområden som vi redan har gott om. Detta är ännu ett skäl till att begränsa utbyggnaden till ett betydligt lägre antal än 225 bostäder.

”På landet-känslan” är en viktig del av karaktären, anser partiet, med vägar som sträcker sig ut från stationen, och däremellan ”icke planerad naturmark, skog ängar, hagar och åkrar”.

Nej tack till större bostadsområden

Miljöpartiet är också emot planerna på att bygga nya större sammanhängande bostadsområden ”som inte alls stämmer överens med karaktären i VB”. Man efterlyser noggrannare beskrivning av hushöjderna, vill ha en ministorlek på 1 500 kvm per avstyckad tomt, och efterlyser en pendel-/samåkningsparkering i anslutning till E20 och busshållplatsen.

Arrendatorsföreningen genom Lars-Olof Ohlson föreslår återremittering av ärendet till kommunkontoret och efterlyser ett nytt förslag som på allvar ”utvecklar de unika värden som finns i området”.

Susanna Andersson med omkring 30 underskrifter anser att ”lövskog och andra grönområden, åkermark och standnära områden bör skyddas av Alingsås kommun för att möjliggöra bevarande av biologiskt mångfald, ekosystemtjänster inklusive rekreation, och matproduktion”.

Istället för den föreslagna urbaniseringen föreslår de bland annat att ”åkermark i Västra Bodarna kan användas för närproducerad mat till Alingsås kommuns invånare”:

– Genom småskalig odling och djurbruk med bevarande av skogspartier och ängsmark vid sidan av odlingsytor kan vi behålla det öppna odlingslandskapet och med det den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster.

Kluvet miljöbudskap

Susanna Andersson med flera pekar på kluvenheten i kommunledningens miljöpolitik:

-Alingsås kommun lyfter (i sina uttalade miljömål, förf. anm.) fram de nationella miljömålen, bland andra, bevarande av levande skogar, lövskog, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, i sin miljöplan. Västra Bodarna har sådana bevarandevärde områden.

Men med FÖP hotar kommunen istället de värden man säger sig vilja bevara.

Arbetsgruppen ”Trollsjön” – med 17 boende kring Trollsjövägen – oroas över det stegvisa knaprandet på miljön av skogar, stenmurar, kulturlandskap, promenadstråk och öppna landskap:

– Redan nu har hus byggts på fina ängar, bergåsar sprängts bort och gamla ekar fällts. Lite försvinner varje år.

J Christer Ericsson, vars fastighet Grantorp gränsar till den göteborgsägda mark som skall säljas, anser att ”handläggarna av planen ej haft kännedom om Grantorps omedelbara läge intill område 6” och motsätter sig att få 3-våningshus som närmaste grannar. Han kräver också att hans fastighet skall klassas som en av ”de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna i FÖP”.

Krama ädelskogen!

Ericsson berättar hur länsstyrelsen tog över skötseln av den ädelskog han äger kring Österbodarne för att den ansågs vara så värdefull och, får man anta, därför inte fick fällas. Senare betalade man 4,25 miljoner kronor till Ericsson för att denne själv skulle sköta om sin skog. Alternativet var, enligt Ericsson, att hans skog skulle tvångsköpas för att bli naturreservat.

Se där, menar Ericson, en modell som också borde gälla för Västra Bodarne! Fäll inte ädelträd för planerad utbyggnad, ta vara på dem, istället!

Fastighetskontoret i Göteborg har ansvar för den kommande försäljningen av den tidigare stiftelseägda marken i Västra Bodarne. Kontoret vill stycka upp de drygt 50 hektar mark i ett flertal mindre tomter (se Kapitel 2) och ”bedömer att planförslaget i stora drag har tillvaratagit de intressen kontoret ser som viktiga”:

– Kontoret bedömer att vissa gränsdragningar mellan byggbar mark och prioriterad grön struktur längs Sommarrovägen, Mossbergs väg samt områdena väster och öster om friluftsskolan kan diskuteras, vilket lämpligen görs i samband med detaljplaneskedet.

”Detaljerna tar vi senare”

Markägaren signalerar således, inte helt överraskande, sin modell att lägga fram sina planer för markanvändningen i Västra Bodarne efter det att Alingsås kommunstyrelse har fattat beslut om sin FÖP – och då blir det nya diskussioner om sjönära ängar, tomtstorlekar och hur marken skall styckas upp och bebyggas.

Byggnadsnämnden i Alingsås efterlyser ”en kommentar över på vilket sätt kulturmiljöer påverkas av planförslaget”.

Göteborgsregionens Kommunalförbund tillstyrker och hoppas att den tänkta utbyggnaden i framtiden skall ge upphov till framtida service i området, eftersom”kommersiell service” nu saknas i Västra Bodarne.

Västra Bodarnes vägförening menar att en större utbyggnad förutsätter att man först bygger bort den nuvarande plankorsningen över järnvägen. Föreningen vill ha förstärkning av vägar som blir utsatta i samband med en eventuell utbyggnad, minska tung trafik i området och få en pendelparkering vid E20.

Vård- och äldreomsorgsnämnden är en av de få instanser som välkomnar FÖP med löfte om ”nya bostäder genom förtätning och nya områden i en sammanhängande bebyggelsestruktur”.

                                             ***SLUT***

MISSTRÖSTA EJ – ETT FJÄRDE KAPITEL TROLIGEN PÅ GÅNG!

Läs och försök tolka följande mening, hämtad ur den ansökan om permutation, ändring av stadgarna för Stiftelsen Fredrik Apotekare Mossbergs donation, som Stadskansliet i Göteborg skickade till Kammarkollegiet den 10 juli 2008:

”Göteborgs Stad står som lagfaren ägare till egendomen. Detta skedde vid tiden för stiftelsens bildande. Det var först i och med stiftelselagens tillkomst som det blev klart att fastigheterna rätteligen borde vara registrerade på stiftelsen. Det har emellertid inte funnits någon förutsättning för en ändring i fastighetsregistret då den felaktiga registreringen skall ha varit uppenbart oriktig, vilket inte var fallet vid tiden för stiftelsens tillkomst. Fastigheterna har från stadens sida alltid bedömts tillhöra stiftelsen och de arrendeintäkter som genererats har tillförts stiftelsen. Vid en eventuell försäljning av egendomen kommer intäkterna att tillföras stiftelsens kapital.”

Vad sägs i denna mening? Jag har uppvaktat två chefstjänstemän i Göteborgs kommun i denna sak, men -hittills tystnad. Ingen begriplig förklaring. Handlar det enbart om snårig juridik som för en icke-jurist bara döljer ett helt logiskt förlopp? Eller har göteborgskommunen – medvetet eller omedvetet – kapat den mossbergska marken under historiens gång?

Mossbergs testamente skrevs 1910. Donationen till Göteborg överlämnades 1916. Stiftelselagen tillkom 1994.

Jag slår larm om det blir mer om Västra Bodarnes framtida öde på denna hemsida.

PS ”rusiga måsars låt” i min ingress har jag lånat ur Olle Adolphsons ”Skärgårdsbrev”.